”Egypten har sina pyramider, Hälsingland har motlutsflottningen”

Bland de många samhällsbyggnadsprojekt som Stenegårds grundare Julius Brun engagerade sig i, är kanske motlutsflottningen det allra mest fantastiska. Timmer från Härjedalen flottades under perioden 1861 till 1889 till ett sågverk i Näsviken, trots att man mellan Ljusnan och sjön Gryttjen var tvungen att passera en landsträcka på 2,2 kilometers längd och en nivåskillnad på nära 13 meter – uppåt!
Lösningen blev att bygga ett uppfordringsverk från en reservoar upp till en timrad vattenränna i nivå med sjön Gryttjen. Rännan gick som mest tolv meter över marknivån, och när man väl fått upp timret dit kunde det sedan dras för hand de två kilometerna bort till Gryttjen. Därifrån fortsatte flottningen, visserligen i medlut men med åtskilliga svåra hinder, vidare till Dellen och Näsviken.

Julius Brun fanns med bland de svenska tillskyndarna av projektet, som dock huvudsakligen finansierades från England. Bygget av flottningsleden skedde 1858 till 1861, alltså samtidigt som Stenegård byggdes upp. De stora investeringarna ledde dock till att Hudiksvall Steam Sawing Mill Co Ltd år 1867 gick i konkurs. Flottningsverksamheten övertogs då av Hudiksvalls Trävaru AB, med Julius Brun som styrelseordförande. Bolaget var en föregångare till Iggesunds Bruk, som idag ingår i Holmenkoncernen och fortfarande är den stora aktören inom hälsingsk skogsindustri.
 
 

Flottning som ett sätt att transportera timmer från skogen till sågverket användes fram till 60-talet, på enstaka håll längre än så, men har efterhand trängts ut av lastbilstransporter. Flottningen var arbetsintensiv och farlig.
Uppfordringsverket vid Strömparterren i Hybo var hjärtat i hela motlutsflottningen. Det hade en kapacitet på 2400 timmerstockar per dygn. Under de 28 år som anläggningen var i drift tros mellan 4,5 och 7 miljoner timmerstockar ha fraktats den här vägen! Ett industrihistoriskt bragdstycke som har få eller inga motsvarigheter i världen.
”Egypten har sina pyramider, men Hälsingland har motlutsflottningen”, säger flottarveteranen Bruno Frank, Näsviken. Det var han som lyfte fram resterna av motlutsflottningen i ljuset på 1990-talet, då de kvarvarande ruinerna och grundstenarna var på väg att buskas igen totalt. Idag finns en del informationstavlor utplacerade vid viktiga platser längs flottningsleder, det finns en bok om flottningen och det finns en utmärkt informativ hemsida.